anti proana
det är sorgligt. det är hemskt. det är fruktansvärt.
pro-ana. vem fan har kommit på idén & med detta skrivet menar jag inte att trampa någon på tårna eller på något sätt såra. absolut inte. "Pro-ana åsyftar till en grupp och/eller förvriden form av "subkultur" som lyfter fram anorexia nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd" [wikipedia] jag har suttit & tittat på några sidor & bloggar som skall finnas till för inspiration för andra människor som vill leva efter denna "livsstil" & det här måste på något sätt kunna stoppas, det här får inte fortgå. ni som har som mål att gå ner så mycket i vikt som möjligt, för att uppnå någon typ av lycka, att fylla ett tomrum som inte varit fyllt på grund av någonting särskilt, jag vet hur det känns. tro mej, jag vet inte hur alla känner exakt men känslan och tanken av att "allt kommer bli bra om jag bara går ner i vikt", den har funnits hos mej me. det var först när jag insåg och vågade erkänna att det var någonting som inte stod helt rätt till som jag kunna påbörja min väg mot lycka. lyckan kommer inifrån, precis som skönhet. tänk på det & våga släppa taget, släppa taget om det.
dont be afraid to let go, dont be afraid to let yourelf in
enligt pro-ana: "Om du inte är smal är du inte attraktiv. Att vara smal är viktigare än att vara hälsosam. Du måste göra vadsomhelst för att bli small. Du ska inte äta utan att känna dig skyldig. Du ska inte äta dålig mat utan att straffa dig själv efteråt. Du ska alltid kolla kalorier. Vad skalan säger är viktigast. Att gå ner i vikt är bra. Gå upp i vikt är jättedåligt. Du kan aldrig bli för smal. Att vara smal och inte äta är tecken på självkontroll och att ha lyckats"
kan någon förklara för mej hur detta kan vara en livsstil, där folk peppar varandra att leva på detta sätt, att peppa varandra att må dåligt över någonting som är livsviktigt för våra liv? nej, detta är helt jävla fruktansvärt hemskt. vi måste göra någonting åt detta typ av ideal. nu.
pro-ana. vem fan har kommit på idén & med detta skrivet menar jag inte att trampa någon på tårna eller på något sätt såra. absolut inte. "Pro-ana åsyftar till en grupp och/eller förvriden form av "subkultur" som lyfter fram anorexia nervosa som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd" [wikipedia] jag har suttit & tittat på några sidor & bloggar som skall finnas till för inspiration för andra människor som vill leva efter denna "livsstil" & det här måste på något sätt kunna stoppas, det här får inte fortgå. ni som har som mål att gå ner så mycket i vikt som möjligt, för att uppnå någon typ av lycka, att fylla ett tomrum som inte varit fyllt på grund av någonting särskilt, jag vet hur det känns. tro mej, jag vet inte hur alla känner exakt men känslan och tanken av att "allt kommer bli bra om jag bara går ner i vikt", den har funnits hos mej me. det var först när jag insåg och vågade erkänna att det var någonting som inte stod helt rätt till som jag kunna påbörja min väg mot lycka. lyckan kommer inifrån, precis som skönhet. tänk på det & våga släppa taget, släppa taget om det.
dont be afraid to let go, dont be afraid to let yourelf in
enligt pro-ana: "Om du inte är smal är du inte attraktiv. Att vara smal är viktigare än att vara hälsosam. Du måste göra vadsomhelst för att bli small. Du ska inte äta utan att känna dig skyldig. Du ska inte äta dålig mat utan att straffa dig själv efteråt. Du ska alltid kolla kalorier. Vad skalan säger är viktigast. Att gå ner i vikt är bra. Gå upp i vikt är jättedåligt. Du kan aldrig bli för smal. Att vara smal och inte äta är tecken på självkontroll och att ha lyckats"
kan någon förklara för mej hur detta kan vara en livsstil, där folk peppar varandra att leva på detta sätt, att peppa varandra att må dåligt över någonting som är livsviktigt för våra liv? nej, detta är helt jävla fruktansvärt hemskt. vi måste göra någonting åt detta typ av ideal. nu.
Kommentarer
Trackback