ill be your crying shoulder

jag sitter & lyssnar på musik.. tänk om man satsat på det från början. tänk om man satsat på någonting av [alla ;)] de saker man var duktig på. då hade jag kanske inte suttit  här.. men å andra sidan, då hade jag inte varit den jag är idag & framför allt hade jag inte träffat hälften av de personer jag älskar mest på hela jordklotet. så som det har blivit är riktigt bra! men.. jag har vart singel i över ett år nu, nästan tretton månader & det är bra.. fast jag börjar sakna att ha någon att krama & pussa på, det kan jag inte sticka under stolen. i natt drömde jag att jag träffade någon, det var mysigt & det är nog det jag får nöja mej me för tillfället för jag ljuger inte när jag skriver att det är svårt att ens finna en kille jag finner intressant nu för tiden. kanske har höjt ribban en aning efter allt som hänt. i dont know how im meant to feel anymore. ett bidragande till saknaden av den där särskilda kärleken måste vara att de allra flesta av mina vänner har funnit sin man. meen nu ska jag lägga ner.. det kommer när det kommer helt enkelt.. det är ju inte mer me det.

nu MÅSTE  jag plugga. två & en halv timma till gossip girl, go go em!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 0.91