ett lugn

det kommer bli svårt att lämna min lägenhet när jag väl skall. på något sätt har jag kommit att tycka om den oerhört mycket, trots denna lilla lilla yta som ständigt blir så stökig. en del av min själ finns ju här.. på ett sätt. såhär är jag alltid när det gäller att klippa bandet till vissa grejer. mamma & pappa vet det bättre än någon annan.. som de där gångerna vi skulle köpa ny bil.. det var inget lyckligt ögonblick i mitt liv.. jag var rent ut sagt förbannad & vägrade hänga me & provköra. jag satt hellre kvar i vår dåvarande bil & grät tårar över vår stackars bil som skulle bli lämnad..

ikväll har jag storstädat mitt crib & till & me lyckats möblera om litegrann.. tror faktiskt jag gillar det riktigt mycket! men nu vill jag sätta upp massa vackra fotografier på väggarna.. dock vill jag att det blir hur bra som helst & inte bara "plåttrigt".

trots svårigheter att fånga ljuset på bild får ni här se hur det ser ut