like the desert waiting for the rain

jag skulle me gott samvete kunna säga att jag kan vara den gladaste eller iaf en av de gladaste människorna på detta jordklot. carolina, min syster, ringde mej vid halv tio ikväll & frågade om jag hade någonting särskilt för mej den sjuttonde maj. hmm, tänkte jag, sjuttonde maj, norges nationaldag, någonting planerat? nej. göteborgsvarvet är, men det har jag ju inte anmält mej till så, nej, jag sa bestämt att jag inte hade någonting för mej. carolina fortsätter samtala & säger.. sjuttonde maj & sju dagar framåt. jag börjar ana att det skulle kunna vara någonting riktigt stort på gång. fjärilarna attackerar & jag tänker för mej själv, tänk om hon menar en resa & så kommer frågan.. jag tänkte att vi kanske kunde ta en veckas semester någonstans. vi sitter & tittar på resor här. vad sägs? jag sa JA & en timma senare är resan bokad. kreta, den sjuttonde maj. systrarna karlsson. kan det blir mycket bättre? fan vad jag längtar!

en månad - kreta
två månader [lite drygt] - london, john mayer

nej, nu kan jag ingenting annat göra än att sitta & le.
fy fan, är inte det här en verklighet så väck mej inte

det är är en känsla jag vill behålla, glädje. lycka.
[inte bara för resor hit & dit, nej, för att all min mentala träning, allt mitt slit, har gett resultat]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 0.91