things will be hard at times

& jag känner att det har vänt nu, ljuset

& alla ljuva ord, toner & visor jag tidigare mådde bra av att lyssna till verkar ha gjort detsamma. vänt. det är visst så där me allt, att trots om motivation & vilja finns säger kroppen & kanske främst själen i det här fallet ifrån ibland. & hur gärna jag än önskar att jag kunde säga att jag känner mej fylld av lycka så kan jag inte göra det. inatt känner jag mej tom, ensam. jag vet inte riktigt vad det har att göra me men jag antar & vill tro att det är en del av livet. att det ska dala även när man känner sej på topp. ofta är det kanske i dalarna vi minns vad som behövs göras för att klättra upp igen. & för var gång vi gör det, klarar oss, så lär vi oss någonting nytt & blir starkare.

its the nighttime baby, dont let go of my love

& det är nu vi måste berätta för oss själva, för varandra, hur starkt det är att kunna tänka som vi gör

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 0.91